Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på Upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som händer med välkänd musik när den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att ändras. Jag har även tittat på hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag väljer att använda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar på att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket påverkan reklamen får beror till stor del på vad det är reklam för, hur länge reklamensänds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivupplevelse blir associationerna till reklamen mindre än om det skapas den negativ upplevelse, dettapå grund av att den negativa upplevelsen har större påverkan.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?känslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem..

Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillämpades och semistrukturerade intervjuer med totaltåtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hämtades frånViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjälp av Frankls teori. Resultatet visade på attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehållandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara ständigt närvarandei deras arbete, och som något individuellt och samtidigt allmänmänskligt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att under en tid avsiktligen undvika intag av kaloririk föda. Ofta går även kroppsaktiviteten till överdrift. Statistik visar på att en procent av Sveriges befolkning i åldrarna 13-30 har diagnosen. Då sjukdomen inte är ovanlig är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och personernas upplevelse. Syfte: Personers upplevelse av att leva med anorexia nervosa.

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan.